Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse och möjliggöra bokningsfunktioner.
Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse och möjliggöra tidsbokning. Integritetspolicy
Medicinskt granskad av Selma Mehr · Specialistläkare inom allmänmedicin

Fetma kan påverka både fertilitet och graviditet på flera sätt. Hormonella förändringar, insulinresistens och oregelbundna ägglossningar gör att det kan ta längre tid att bli gravid. Många upplever att menscykeln blir mer regelbunden när insulinresistensen förbättras, vilket i sin tur kan öka chansen till ägglossning.
Vid graviditet ökar risken för vissa komplikationer om man har fetma. Det kan handla om graviditetsdiabetes, högt blodtryck, havandeskapsförgiftning och en större belastning på kroppen under graviditeten. Även förlossningen kan påverkas, till exempel genom ökad risk för kejsarsnitt eller längre förlossningsförlopp.
Det är viktigt att komma ihåg att många med fetma blir gravida och får friska barn. Genom medicinsk bedömning, stöd i livsstilsförändringar och regelbunden uppföljning går det att minska riskerna och skapa goda förutsättningar inför en graviditet. För dig som planerar graviditet kan även små förbättringar i hälsa och vikt ha positiv effekt på fertiliteten och graviditetsutfallet.
Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) är en av de vanligaste hormonella rubbningarna hos kvinnor i fertil ålder. Många känner till symtom som oregelbunden mens, ökad behåring eller svårigheter att bli gravid, men färre känner till hur starkt PCOS hänger ihop med kroppens förmåga att hantera insulin. Här kommer vi gå genom vad insulinresistens innebär, varför det är vanligt vid PCOS och vad du själv kan göra för att må bättre.
Insulin är ett hormon som hjälper kroppen att ta upp socker från blodet och använda det som energi. När cellerna inte svarar lika bra på insulin kallas det insulinresistens. Kroppen försöker då kompensera genom att producera mer insulin, vilket leder till högre insulinnivåer i blodet.
Höga insulinnivåer kan påverka flera funktioner i kroppen, bland annat hormonbalansen. Hos personer med PCOS kan detta bidra till ökade nivåer av androgener(manliga hormorner exv. Testosteron), vilket i sin tur kan ge symtom som akne, ökad behåring och oregelbunden ägglossning.
Forskningen visar att en stor andel av alla med PCOS har insulinresistens, även personer som är normalviktiga. Det betyder att insulinresistens inte bara är kopplat till övervikt, utan till själva sjukdomsmekanismen.
Det finns flera förklaringar till sambandet:
genetiska faktorer kan påverka hur kroppen reagerar på insulin
hormonella rubbningar vid PCOS kan göra cellerna mindre känsliga för insulin
höga insulinnivåer kan öka produktionen av androgener i äggstockarna
androgenerna kan i sin tur förvärra insulinresistensen
Det blir alltså en ond cirkel där insulinresistens och hormonrubbningar förstärker varandra. Det är därför många med PCOS upplever symtom som trötthet efter måltider, sötsug, viktuppgång runt magen eller svårigheter att gå ner i vikt.
Insulinresistens ger ofta diffusa symtom som kan vara lätta att missa. Vanliga tecken är:
energidippar efter måltider
starkt sötsug
viktuppgång trots oförändrade vanor
svårigheter att gå ner i vikt
ökad hunger
mörkare hudförändringar i hudveck, så kallad acanthosis nigricans
Symtomen varierar och många märker inget alls. Därför är medicinsk bedömning och blodprover ofta nödvändiga för att få en tydlig bild.
En utredning kan omfatta fasteglukos, långtidssocker/HbA1c, blodfetter eller i vissa fall sockerbelastning. Det är inte alltid ett enskilt prov som ger svaret, utan helheten.
Det finns flera sätt att påverka insulinresistens positivt, och små förändringar kan göra stor skillnad över tid. Att äta på jämna tider hjälper kroppen att hålla blodsockret stabilt. En kombination av protein, fibrer och långsamma kolhydrater gör att blodsockret stiger långsammare. Fysisk aktivitet ökar cellernas känslighet för insulin. Även korta promenader efter måltider kan ha effekt. Höga stressnivåer kan påverka både blodsocker och hormoner. God sömn är viktig för hormonbalansen och kroppens återhämtning.
I vissa fall kan läkemedel som förbättrar insulinkänsligheten vara aktuella. Detta bedöms alltid individuellt av legitimerad vårdpersonal.
Att förbättra insulinresistensen kan minska androgennivåern, förbättra menscykeln, öka chansen till ägglossning, minska risken för typ 2-diabetes och förbättra energinivåer och välmående.
Många upplever att symtomen blir lättare att hantera när insulinresistensen förbättras, även om PCOS i sig är en kronisk diagnos.
PCOS och insulinresistens hänger nära ihop. Insulinresistens är mycket vanligt vid PCOS och kan påverka både hormonbalans och symtom. Det är inte ett tecken på dålig disciplin eller fel val, utan en biologisk mekanism som går att påverka med rätt stöd. Genom livsstilsförändringar och vid vissa fall medicinsk behandling och kontinuerlig uppföljning går det att förbättra insulinkänsligheten och må bättre på lång sikt.
International Evidence Based Guideline for the Assessment and Management of Polycystic Ovary Syndrome (Monash University, 2023)
Polycystic ovary syndrome and excessive body weight impact independently and synergically on fertility treatment outcomes. Reproductive Biology and Endocrinology. 2025.
Correlation analysis of BMI with ovulation effect and clinical pregnancy rate in patients with PCOS. American Journal of Translational Research. 2024.
Obesity as a Part of Polycystic ovary syndrome (PCOS). A Review of Pathophysiology and Comprehensive Therapeutic Strategies. Journal of Clinical Medicine. 2025.
Association between BMI, weight loss and the chance of pregnancy in women with PCOS. Human Reproduction. 2023.
How Pre-Pregnancy Weight and Polycystic Ovary Syndrome Impact Pregnancy Outcomes. Health Science Reports. 2026.
American College of Obstetricians and Gynecologists, Practice Bulletin on PCOS
Endocrine Society Clinical Practice Guideline on PCOS
Johns Hopkins Medicine, Overview of Insulin Resistance
Om författaren
Specialistläkare inom allmänmedicin
Som specialistläkare inom allmänmedicin med åtta års erfarenhet, har jag bred kunskap inom förebyggande hälsoarbete och behandling av kroniska sjukdomar. Min filosofi är att fokusera på en helhetssyn när det gäller viktminskning och hälsa, då det inte bara handlar om kost och motion. Jag arbetar med patienter för att förbättra deras metabola kontroll och därigenom förebygga sjukdomar som typ 2-diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter och hjärt-kärlsjukdomar.
Möt vårt medicinska team